En av Rabbéns minnestecknare berättar följande: En sommar vikarierade han för professor Munck af Rosenschöld såsom brunnsintendent vid Ramlösa. -En mycket rik och högdragen enkegrefvinna plågade honom dagligen med vidlyftiga beskrifningar på sina inbillade krämpor. ”Säg mig åtminstone”, utropade hon en dag vredgad, ”huru jag skall få sömn och matlust”. - ”Det är lätt sagdt”, svarade Rabbén, ”arbeta lika ifrigt och begagna samma diet som fru grefvinnans fattiga underhafvande”.
1815 och 1823 är Eberhard Zackarias Munck af Rosenschöld upptagen med riksangelägenheter i Stockholm varvid R vikarierar för honom som intendent vid Ramlösa några månader på sommaren. Men både 1814 och 1816 var han även fattigläkare på samma ställe. Tjänstgöringen på detta ställe framgår av en meritförteckning.
Ramlösa Brunn hade en första blomstringstid under brunnsintendenten Eberhard Rosén-Rosenblad (morfar till EZ ovan) från dennes tillträdande 1760, fram till dennes död 1796. Hovmarskalken Achates von Platen och Eberhard Munck af Rosenschöld stod nu bakom brunnens nya glansperiod, von Platen genom sina investeringar och utvidgningar av anläggningen och Munck af Rosenschöld genom sina kontakter som byggde upp hälsobrunnens rykte som "socialt inneställe" med återkommande kungligt besök.
Brunnsbesök var emellertid inte bara ett överklassnöje. Då man var övertygad om dess helande effekt så ville fler ta del av det. Själva brunnsdrickandet var schemalagt där fattiga gratisdrickare fick kliva upp tidigt medan betalande fick tillträde på bekvämare tider till en kostnad som berodde på förmögenheten. Till brunnslivet var även kopplade olika typer av bad och även nöjen, allt efter smak och plånbok.
Esaias Tegnér var, som framgår av en del händelser senare, väl bekant med R. Tegnér träffar för första gången Martina von Schwerin (f. Törngren) i Ramlösa 1816, samma år som R fanns där som fattigläkare. Martina nämner mötet i ett brev 14 juli där hon skriver att hon gjort en intressant bekantskap, nämligen Tegnér. Esaias och Martina kommer några år senare att starta en brevväxling, som senare getts ut i bokform, kretsande kring kulturella frågor i tiden, där båda hade gott anseende. Martina sände även 1821 ett brev till Rabbén (enligt E. Wrangel i Ord och Bild 1906) som ej återfunnits i hans efterlämnade handlingar. Vad beträffar R, och hans eventuella kulturella intresse, så finns inget som pekar på att han skulle intresserat sig för litteratur. Däremot visade han, genom sitt stöd till GW Palm, intresse för konst.
Det är oklart varför R befinner sig i Hälsingborg, där ju Ramlösa också ligger, i januari 1821. Det är inte säsong för brunnsliv. När stadsläkare Halenius kallas att undersöka en flicka vid namn Kobb efter en våldtäkt dyker han upp med R som följeslagare. Troligvis var R på tillfälligt besök hos stadsläkaren. Fallet är utförligt dokumenterat i ett universitetsarbete från Lund, ”Makt, sexualitet och våld” som har sin utgångspunkt just i detta fall.
Samme Halenius hade det tvivelaktiga nöjet att deltaga vid obduktionen av kronprins Karl August lik efter att han störtat från häst vid besiktning av en övning 1810. Det som gjorde det extra komplicerat var ryktesspridning runt kronprinsens död, ev. skulle han ha förgiftats, så det var fyra läkare närvarande som garanti för att det skulle gå riktigt till. Samtliga dessa läkare har på något sätt omnämnts i R's dokumenterade gärningar.
EZ och R bodde vid denna tid i samma kvarter No 79 i Krafts rote i Lund. EZ var en av nyckelpersonerna vid införandet av vaccination med kokoppor i början på 1800-talet för att stoppa smittkopporna. EZ var anhängare av franska revolutionens ideal och balanserade därmed på slak lina i sin politiska gärning på hemmaplan.
EZ har, i en minnesskrift i samband med hans död, av Orwar Odd beskrivits som "högst originell både i tal, åthävor och gärningar, något sträv och frånstötande i umgänget, men i grunden godsint och välvillig; försakelser och uppoffringar var honom icke främmande". Detta omdöme skulle lika gärna ha kunnat gälla R skriver Gunvor Landen i sin bok ”Adelsfröken eller piga” ( ang. EZ:s utomäktenskapliga barn) där hon vid drygt ett halvdussin tillfällen nämner R. Hon kan ju därvidlag ha färgats av Orwar Odd ovan, vars egentliga namn var Oscar Patrik Sturzen-Becker.
Efter att ha läst R:s egna ord om EZ i hans biografiska noteringar kan man ställa sig lite frågande till detta omdöme. Sett med R:s ögon var EZ betydligt mer självcentrerad än han framstår i relaterad minnesskrift vilket även framgår av de protokoll som Essen-Möller publicerat. Samma källa visar även hur Agard blottlägger både det orimliga och motsägelsefulla i EZ:s argumentation. Denna konflikt förefaller även ha varit en vändpunkt i förhållandet mellan EZ och Rabbén. Detta skriver även R själv i sina efterlämnade anteckningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar