Rabbéns bostäder i Lund

Det är oklart var Rabbén bodde under de första åren i Lund efter sin ankomst 1802. Det förefaller vara under tiden fram till hans militära läkargärning som Retzius och Strussenfelt stöttar honom, möjligen även i bostadsfrågan. Det är även oklart när och i vilken form Norberg gav honom stöd.

Första gången Rabbén finns kyrkobokförd i Lund förefaller vara i Domkyrkoförs., Krafts rote, Fastighet No 79 enligt husförhörslängd AI:6 s.162, 1815-1820. Aktuell fastighet ägdes av E. Z. Munck af Rosenschöld, dvs säga samma person som engagerade R som ersättare vid Ramlösa vid flera tillfällen, och var enligt en karta från 1866 belägen på Mårtenstorgets östra sida.

Runt 1820 återfinns R i Stäket (Lund AI:12 s.24 (1821-25), AI:20 s. 25 (1830-1835)) som då enligt uppgift ägs av ”factor Borg” men fått sitt namn av en tidigare ägare Stäck. Huset är från 1500-talet och kallas även Fru Görvels hus efter en ännu tidigare ägare. Stäket återfinns med No 213 på ovanstående karta och hör därmed till Drottens rote. I samma fastighet återfinns, samtidigt med R, ritmästare Arvidsson samt några elever. Ritmästaren var ju även R's jaktkamrat.

1838 flyttar R till No 82 (Krafts rote) som vid denna tidpunkt ägs av baron Bennet (Lund AI:22 s.320 (1836-43)). Denna fastighet låg i kvarteret mellan Mårtenstorget och Botulfsplatsen. Där finns idag Lunds saluhall.

Knappt tio år senare återfinns R i fastighet No 21 (Lund AI:32 s.75 (1847-52)). Att döma av den karta som omtalats tidigare skall denna fastighet ha legat alldeles söder om Universitetshuset vid Kyrkogatan dvs i norra delen av parken norr om domkyrkan. Detta var vid den tiden ena hörnet av kvarteret som inrymde gamla Botaniska Trädgården. I detta hus* fanns då ett flertal av akademiens professorer. Här bor han troligen fram till sin död. Vid sin död befinner han sig emellertid på Dybäcks gård där han vistades mycket under sista tiden i livet. Det torde därmed vara här i hans Lundalägenhet som bouppteckning förrättades. Kvarteret löstes in av universitetet i två etapper i mitten på 1800-talet och kom att rivas 1881.

*) Huset är troligen detsamma som det omtalade Härbärget.

Rutger Macklean

En av de största attraktionerna i Svaneholms slott är Mackleanrummet, som byggdes direkt när Rutger Macklean hade flyttat in i slottet 1782. I Mackleanrummet finns en utställning om Rutger Mackleans liv och verk. Så börjar en presentation av hans arbetsplats i slottet som idag är museum. Därefter följer en uppräkning av ett antal saker som finns i rummet. Vad som inte kommer med i denna uppräkning är det porträtt som hänger snett bakom den person som sitter vid skrivbordet och förefaller kika över axeln på det som sker. Porträttet är en litografi av Joachim Ferdinand Richardt och föreställer Johan Rabbén.

Tavlan hängde naturligtvis inte där medan M levde då porträttet troligen tillkom 30-40 år senare. M dog året efter att R blev ”inkallad till docens i ekonomin” av C. A. Agardh. Detta visar, som jag ser det, att intresset för M's verksamhet finns redan vid denna tid. Ett symboliska sätt att tolka porträttets placeringen stämmer väl ihop med den verksamhet som R sedan kom att ägna sig åt.

Åtskilliga år senare, när Svaneholm via Mackleans systerson Bennet hamnat hos C.J. Hallenborg, blir R anlitad av H för att gå igenom Mackleans bibliotek. Här kom han därvid på ett mycket konkret sätt att föra arvet efter M vidare då han fann ett utkast till en lärobok som M påbörjat. Denna kompletterades och utgavs 1845 av R under titeln ”Lärobok i landtbruket i Skurups socken”. En faksimilupplaga utkom 1985 vid 200-årsjubileet av införandet av enskiftet.

 

I följande kommentar som härstammar från året innan boken kom ut, nämns enskiftet som alltså startade här och är anledningen till att M har funnits med i de flesta historieböckerna i modern tid:

”Enskiftet inleddes i södra Skåne på Svaneholms slott 1785 under ledning av Rutger Macklean. I sin lärobok i lantbruket för Skurups socken inskärper han nödvändigheten av att dränera åkermarken väl. Han hävdar också att ett av huvudskälen till enskiftets genomförande var att underlätta för jordbrukaren att anlägga genomtänkta dräneringsdiken för all mark som behövde torrläggas.” (Rabbén, 1844)

Ur doktorsavhandlingen ”Åkerns blomma” är följande citat saxat: ”Den postuma utgivningen av Mackleans lärobok 1845 kom samtidigt som hushållningssällskapen och andra ivrare för lanthushållningen började repa sig efter en längre svacka orsakad bland annat av bräcklig ekonomi i kölvattnet efter en rad år med svåra jordbruksförhållanden. Utgivaren, professor Rabbén, höll samtidigt ett första officiellt minnestal över Macklean i hushållningssällskapet, vilket publicerades i sällskapets årsskrift. Förutom att professor Rabbéns beskrivning av Mackleans insatser utgjorde en av de första seriösa forskningsinsatserna i det svenska jordbrukets historia, bidrog den till att hålla minnet vid liv. ”

Porträttet nedan är det enda kända av Rabbén. De miniatyrbilder av hans huvud som återkommer på andra platser förefaller vara detalj från just detta porträtt.

Porträtt av Johan Rabbén