söndag 12 januari 2014

Om Rabbéns lefnadsanteckningar


Här följer en översikt över Rabbéns egna berättelser som en väg till delar av innehållet. Om någon är intresserad av hans anteckningar i ett sammanhängande dokument så kontakta mig.

Mina yngre år      
I:a Tidiga år, trivialskola, Karlstad
I:b Universitetsutbildning, tidig verksamhet
I:c Krig mot Ryssland 1700-tal till förlust

Beträffande min tur och otur vid detta universitet
II:a Tur/otur v universitet,
II:b Sönnerberg, Munck af Rosenschöld
II:c Latinfrågan, klockarejobb, lantbruksskolor, tidig praktik, resor

Min bekantskap med Ehrengranat
III Ehrengranat

Mina krigsminnen från 1807  
IV:a Embarkering 10 mars, inkvartering Rygen -1 april, – 16 april
IV:b 14 april -
IV:c Stettinerhavet, stillestånd, 13 juli nya krigshandlingar, åskådarplats
IV:d Stralsund, fransk krigslist, belägring, återtåg
IV:e Post scriptum

Mina krigsminnen från 1808 och 1809
V:a Korta episoder från Skåne
V:b Sjukhus Malmö


Det är svårt att veta vad R hade för ambition med det han kallar sina ”lefnadsanteckningar”. Det är möjligt, för att inte säga troligt, att de tillkom just med tanke på att publiceras såsom sedan skedde i Lunds Veckoblad 1863. Detta kan förklara urvalet av de händelser han återger. Den stora plats han ger krigshändelser i sin hembygd innan han föds samt kriget i Pommern och tiden strax efter i Södra armén har i sig en inbyggd dramatik och därmed anpassade för en mera allmän läsekrets.

Förutom dessa händelserna så avhandlar R två saker. Den ena är det som Palmborg kallar befordringvägars besvärligheter. Han beskriver här svårigheterna att försörja sig på de tjänster han beklädde. Till detta bidrog naturligtvis även hans ovilja att ta strid för sin sak som han också själv skriver.

Däremot förbigås stora delar av hans senare verksamhet med tystnad. Hans långa tid som praktiserande läkare efter kriget förbigås med tystnad. Tiden som föreläsare vid universitetet får inte heller några kommentarer. Ej heller hans insatser som rådgivare i jordbruksfrågor, där han förefaller ha känt sig mest hemma, berörs av honom själv i dessa anteckningar.

Den enda person som ägnas ett eget kapitel är Clas Adam Ehrengranat som R själv lärde känna senast 1804 då de studerade hästanatomi för Florman. En möjlig anledning till att endast han fått ett eget kapitel kan vara att han inte kommer med i en beskrivning av R:s egen professionella verksamhet samtidigt som han fäster stor vikt vid det E gjort. Följaktligen är han därmed också den ende som nämns som umgänge under hans fritid.