Brev till Esaias Tegnér 1832

Högvördige Herr Doctor, Biskop och invalde 18 i Sv. Akad. m.m.

Min Högtärade Bror!

Så inleder R det enda kända bevarade brevet från honom till Tegnér. Han skriver även själv att han tror att detta är hans första brev till honom. Av inledningen framgår att R i september 1831 gästat Tegnér i Wexiö/Växjö samt att de haft ”många andra glada stunder”. Dessa stunder torde i så fall infallit under Tegnérs tid i Lund. Eftersom båda dessutom tillhörde Värmlands nation så kan de blivit bekanta redan några år in på 1800-talet. Det kraftiga handtag som omnämnes i utdraget nedan avser Tegnérs inskridande i den akademiska tillsättningsstriden 1817 som omtalas av bl.a. R själv i hans anteckningar.



Utdrag ur brevet.

Anledningen till att han skriver brevet är att han vill att biskopen skall skriva en ”lik- och begravningspsalm” till Hilda Gustafva von Schwerin. R skriver att han själv hade varit närvarande vid hennes död på Hjularöd (Harlösa/Eslöv), och då förmodligen i sin roll som läkare. Han skriver sedan ett ömsint porträtt av den avlidna som blev knappt 29 år. Hennes moder, Maria Gustava f. Trolle, dog när Hilda var endast 3 år gammal.

Någon som däremot inte omtalas positivt är hennes far Carl Gustaf von Schwerin som uppges sakna all människokännedom. Därpå följer: ”Den saliga förtvinade under sina senare år ensam uti fadershuset, hvilket ständigt varit och förblir fullt af obehagliga egenheter, till ex. herskande Sultaninnor af nedrig härkomst med svarta själar, samt andra favoriter af likartad natur och otaliga andra besynnerliga förhållanden. Om slumpen någon gång förde en bättre sinnad person i huset, blef denne snart blottställd för förföljelse; de närskyldaste derifrån ej undantagna.

Ovanstående tidsuppgift stämmer väl med att Hildas äldre systrar gifter sig 1819 respektive 1827, Brita med Carl Johan Hallenborg som hon skiljer sig från för att 1823 gifta om sig med Per Axel Toll och Ottiliana med Anders Gabriel Rålamb. Därmed blir Hilda under ca fem år ”ensam i fadershuset” som R formulerar sig. Kontrasten mellan beskrivningarna av dottern och fadern med sina ”sultaninnor” gör att man funderar på vad som ligger bakom dessa formuleringar.

Formuleringarna ovan mer än antyder ett haremslikt förhållande inklusive de ”palatsintriger” som brukar tillskrivas dessa. Det är oklart i vilken utsträckning beskrivningen stämmer. Har försökt finna någon förklaring till hans ordval men ej lyckats hitta någon sådan. Jag ser fram emot en förklaring då jag har svårt att se att R skulle skrivit detta om han inte hade någon anledning.

Det kan i detta sammanhang påpekas att Hilda Gustafvas far var syskon med Martina Törngrens make Verner Gottlob. Den bekanta brevväxlingen mellan Tegnér och Martina har också pågått under lång tid när ovanstående skrevs.

Det är obekant huruvida Tegnér skrev någon psalm eller inte. Brevet var undertecknat i Ystad 4 juni 1832 och finns att läsa här på s. 337.