Mikael von Strussenfelt (1770-1837)

I SBL står: Genom understöd av en gynnare, kammarherre Strussenfelt, sattes han (Rabbén) i tillfälle att ägna sig åt läkarkallet. På antydda bana var han efter några år så långt kommen, att han 1807-1809, då Sverige var invecklat i krig, fick deltaga i den militära sjukvården.

Gynnare är såväl idag som vid denna tid ett tvetydigt ord. Det kan innebära enbart att på olika sätt stödja någon eller något men kan även innebära en i något avseende tveksam person. Oavsett vilken av betydelserna som avsetts så förefaller både vara användbara om denna kammarherre, sett så här i efterhand.

Den som satte R i kontakt med Strussenfelt var Retzius som undervisade honom i kemi. Retzius tipsade R om att Str., som också studerade kemi, önskade en assistent i sitt laboratorium. Efter fem år som apotekarelev och studier i kemi i Lund var han säkert väl skickad till denna uppgift. Sedan skriver R själv att pga några akademiska lärares uppmaningar så erbjöds han ytterligare bistånd av Str. Detta måste tolkas så att R uppmanats läsa vidare, Str. fick reda på detta, ingrep ytterligare en gång och gjorde det möjligt.

På en tryckt akademisk avhandling från 4 mars 1807 där R medverkar som respondent finns på baksidan en dedikation på latin av Johan Rabbén till Mick. von Strussenfelt vilket innebär att detta exemplar torde ha tillfallit hans ”gynnare”.

Kammarherre Mikael von Strussenfelt var löjtnant vid Norra skånska kavalleriregementet och kompanichef vid Landskrona skvadron. Denna militära befattning var också en bidragande orsak till att R en tid i Pommern var förlagd tillsammans med Str., närmare bestämt på Rügen och där troligen på godset Ventz med koppling till namnet Platen, då R själv skriver att de var inkvarterade hos en f.d. ryttmästare Platen på Ventz i 2 veckor och hade det ”trefligt”. Det kan också vara så att Strussenfelt medverkade till att R blev fältskär, då han sedan länge funnits vid skånska husarerna där R hamnade.

Bland anledningarna att kalla Strussenfelt för gynnare i negativ mening finns nedanstående i några olika källor. Detta tillhör ett senare skede men R nämner inget kring detta som han torde fått reda på ändå på något sätt.

Var för sin bekantskap med general Pechlin misstänkt för medvetenhet om konung Gustaf III:s mord och därför tagen i förhör.

Jacob Gustaf de la Gardie misstänktes för konspiration av kronprins Carl Johan i december 1812 pga ...ett brev från en ryttmästare M. Strussenfelt i Skåne, vari denne begärde hans rekommendationer med anledning av en resa, som han stod i begrepp att göra till f. d. drottningen i Bruchsal. De la G. säger sig ej ha velat oroa kronprinsen med denne »galnings fantasier» utan låtit brevet ligga.

Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister skriver i Anteckningar och minnen ...en viss ryttmästare vid skånska husarerna vid namn Strussenfelt, ett slags fantastisk lärd narr, hvars dåliga affärer genom en crapuleux lefnad i Stockholm blefvo ännu mer försämrade.

Det som slutligen fick Strussenfelt att lämna Sverige för Parma i Italien 1822, var förmodligen ekonomiska bedrägerier, vilket också är innebörden av den term som T-Wachtmeister använder.