Barndomen i Österbotten

Johan föddes 14 dec 1780 på Rabb-hemmanet i byn Wassor som ligger i Kvevlax församling strax norr om Vasa. Rabb var moderns föräldrahem medan fadern var från Warg-hemman i Västerhankmo också det i samma församling. 1783 födde föräldrarna Anna och Anders en syster vid namn Lisa Maria. När Johan var nio år dog hans far. Några år senare gifter modern om sig och han får därvid en Örn som styvfar. Han kommer alltså från Örn-hemmanet i samma församling.

Någon allmän skolplikt fanns inte däremot förutsattes föräldrar i samarbete med kyrkan tillse att barnen lärde sig läsa. Här fanns ett gemensamt intresse mellan kyrka och föräldrar. Kyrkans önskemål att sprida religiösa idéer, dvs att kunna läsa deras skrifter som normalt var de enda allmänt spridda, innebar att barnen lärde sig läsa. Att hjälpligt behärska de fyra räknesätten gjorde det också enklare att klara vardagliga uppgifter. Klockaren eller ibland någon avdankad soldat brukade hålla i det mesta av lärarrollen. Husförhöret var prästens verktyg för att kontrollera hur väl uppgiften utfördes.

Hur kom det sig att bondpojken från Rabb-hemmanet hamnade i trivialskola? Inte bara kyrkan utan samhället som helhet har hela tiden ett behov av att hitta dugliga kandidater till olika funktioner. Prästen eller någon under hans kontroll kunde under ovanstående process se vem som skulle kunna vara lämpad för vidareutbildning. Därefter diskutera detta med föräldrar och se om det var möjligt frigöra vederbörande från produktivt arbete hemma som var vanligaste alternativet.

Tillsammans med sin nya man får paret ytterligare tre barn men redan samma år som det första av dom föds, så är det aktuellt för Johan att börja sin skolgång i Vasa. Han förs in som styvson i husförhörsboken men utan förhörsanteckningar från 1794 och därefter. Däremot har i efterhand noterats delar ur Johans akademiska karriär och hans död. Även i födelseboken har man gjort på motsvarande sätt.

Kyrkans behov av skolade män, för det var män det handlade om, visade sig några generationer tidigare inom släkten. En bror till Johans farfar följde den banan och levde till efter J kommit till Lund. Han tog sig namnet Wargelin, fanns i en grannförsamling och skulle mycket väl kunnat vara en faktor av betydelse för Johans utveckling, som förebild, men också med en möjlighet att mera direkt kunna påverka honom när han såg att det fanns potential.

När det gällde Johan Andersson Rabb som han alltså borde kallas så är det möjligt att han hade nära släktingar i Vasa där han kunde inkvarteras billigt. Det är inte mer än ca 15 km från hemmet men ändå lite för långt för att gå varje dag. Det var också vanligt att äldre änkor och ogifta kvinnor kunde förtjäna sitt uppehälle med att hyra ut rum och sköta hushållet för skolgossar. Så skedde för Runeberg, författare till ”Fänrik Ståls sägner”, några år senare. Ett epos vi återkommer till med tanke på vad som hände i dess trakter mellan Runebergs och Johans tid i Vasa.

Trivialskolan som länge varit anpassade till prästutbildning hade nu, när Johan börjar 1794, kommit en bit på att anpassas till andra karriärvägar. Han tillgodogör sig sannolikt utbildningen väl för i Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män, som utkom 1846, noteras "...läste den lärgirige gossen under mycken berömmelse för flit i Wasa trivialskola" . När han slutar i trivialskolan har han bestämt sig för att bli apotekare. Enligt N. Palmborg skriver R själv att han hamnade som apotekarelev i Karlstad av ”en egen händelse” utan ytterligare motivering. Med egen menar han troligen speciell. På samma ställe noterar Palmborg även att det var trivialskolans rektor som tyckte Rabb var för kort och förde in namnet Rabbén i skolans papper. Då Johan själv inte ändrade det senare får vi anta att han accepterade det som sitt.