Apotekarelev blir läkare

Tittar man lite närmare på vilka som finns runt R i Vasa lika väl som i Karlstad, dit han beger sig efter trivialskolan, så förefaller det vara söner från apotekarsläkterna Kantzau och Radeloff som haft inflytande på honom. Båda dessa släkter finns vid denna tidpunkt representerade på båda ställena.

1797 skrivs Johan Rabbén in i kyrkböckerna som apotekarelev hos Carl Gustaf Stork i Karlstad. Då jag inte sett någon dokumentation rörande R från trivialskolan så är detta därmed första kända noteringen med nytaget efternamn. Här befinner sig redan Johan Christian Kantzau med rötter i Wasa dit han senare återvänder 1801 för att överta faderns rörelse där. Han gifter sig 1804 med en dotter till apotekare Radeloff i Karlstad född i Wismar. Pappa Kantzau var, liksom apotekare Stork, född i Stralsund, vilket i mina ögon stärker antagandet att apotekarsläkterna hade inflytande över yrkesvalet. 1802 lämnar R också Karlstad och skrivs in 29 september vid Lunds universitet som Johan Rabbén, Vermelandus.

Det finns några saker som pekar på att han fortfarande avser att fullfölja sin apotekarkarriär när han kommer till Lund. Dels finns uppgifter om att han studerat kemi dels kommer en kammarherre Strussenfelt så småningom in i bilden och förändrar förutsättningarna genom att gå in som sponsor av hans läkarutbildning, med en "penning-försträckning". Därmed gör han det möjligt för R att fullfölja en läkarutbildning. Det är oklart när målsättningen ändrades men den 19:e juni 1807 undertecknas, i Greifswald, en militär rulla för "Kong. Skånska Husar Commenderingen i Pomern". I rullan under rubrik Staben ingår bataljonsfältskär Joh: Rabén. Detta talar för att han vid det laget åtminstone borde ha kommit en bit på väg i sin läkarutbildning.

De närmast kommande åren präglas av oron runt landets gränser. I Svenska Pommern går det inget vidare sett med svenska ögon då samtliga svenska soldater lämnar Pommern under hösten. Detta innebär att han förmodligen är tillbaka i Skåne vid årsskiftet 1807/08 då fransmännen övertar styret. Åter i Sverige blir han sedan sjukhusläkare vid Södra armén där den stora fienden är lantvärnssjukan. Manfallet har beräknats till 400 döda bara i Skåne under perioden april till december 1809. Sjukdomar som rödsot, tyfus och malaria härjade hårt och var därmed också vad R som läkare hade att kämpa med.

Det är mot den bakgrunden man ska se följande episod. Efter kriget kom det klagomål angående R's ”distribuering av medikamenter” (överförskrivning skulle det väl kallas idag) och man yrkade att han skulle betala en betydande summa. Han visade handlingarna för en vän, professor Ebbe Bring ansedd praktisk jurist, och bad om råd. Bring läste genom handlingarna och skrev ett digert svar. Då R insåg att han skull vara tvungen att renskriva allt, eller vara tvungen att betala någon för att göra det, tog han bunten och återsände den med det korta meddelandet ”Jag återbetalar, på min själ, icke ett runstycke – Johan Rabbén”. Därmed var saken utagerad.