Som framgår av bl.a. Rabbéns egna ord så var det hans mening att
fullfölja sin apotekarutbildning när han anlände till Lund 1802
och skrev in sig vid universitetet. Efter fem år som elev torde han
känt sig mogen för ytterligare ett steg i sin utbildning. Under sin
tid i Karlstad har han sannolikt kommit i kontakt med publikationer
av Retzius som bl.a. gav ut Kort begrep af grunderne til
Pharmacien, 1769.
Under sin första
tid i Lund synes Rabbén ha haft Retzius som läromästare. På detta
pekar inte bara det faktum att han studerade kemi, utan Retzius
ingrep också personligen för att Rabbén skulle få en tjänst hos
Strussenfelt i hans laboratorium och skickade dessutom privatelever
vidare till Rabbén för att lära sig kemi. Det förefaller alltså
som om Retzius hade fullt förtroende för Rabbén som kemist. Så
här presenteras Jahan Retzius i ett par utdrag från Svenskt
Biografiskt Lexikon:
”Retzius
mångfasetterade insats i vetenskapen kan betraktas som förgreningar
från hans apotekarbildning. Kemi, naturalhistoria, på flera sätt
även ekonomi är naturliga inslag i apotekarens värv. Hans vän
Carl Wilhelm Scheele demonstrerade på ett lysande sätt hur det
farmaceutiska hantverket kunde övergå i avancerad
forskningsverksamhet. Det var uppenbarligen också vänskapen med
just Scheele som ledde till Retzius viktigaste publikationer inom
kemin. De hade träffats redan under Scheeles tjänstgöring vid ett
apotek i Malmö, och umgänget torde ha fortsatt under R:s uppehåll
i Sthlm 1768-72.”
”I sin syn på forskningens samhälleliga roll var Retzius ett
barn av det utilistiska 1700-talet. Därför skrev han mycket
angående lanthushållningen och gav som ständig sekreterare i
Fysiografiska sällskapet detta en tydligt tillämpande inriktning.
Han var också en drivande kraft i Malmöhus läns
hushållningssällskap. Till hans mest bestående insatser hörde
hans aktiva plädering för trädplantering, där plantagerna vid
Lund, först anlagda av Lidbeck, kom att stå under hans
överinseende. Här både undervisades i bl a plantskolors anläggande
och utbjöds trädplantor till intresserade lantmän.”
Retzius var även en
av grundarna av Fysiografiska sällskapet som
enligt stadgarna "till ändamål hafva twänne så nöjsamma och
gagnande wetenskaper som naturalhistoria och Oeconomie."
Sällskapets uppgifter var i början inriktade på praktiska
ekonomiska värv, i enlighet med upplysningstidens ideal. Redan under
1800-talets första årtionden kom emellertid sällskapets aktivitet
att förskjutas mot mera grundläggande vetenskapliga problem efter
att ha legat i träda några år.
Vid
Lunds universitet tillträdde Retzius 1795 professuren i
naturalhistoria och ekonomi, samt uppdrogs 1798 att föreläsa i
kemi. Därmed kom han som nämnts också att föreläsa för Rabbén
som i likhet med Retzius även kom att tillhöra Fysiografiska
sällskapet. Över huvud taget verkar det som, om man jämför deras
verksamhetsområden, att Rabbén tagit mycket intryck från sina
möten med Retzius. Rabbén beskriver honom också som
”vidtomfattande” d.v.s. mångsidig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar