Johan Rabbén/Rabén d.y.

Jag såg redan tidigt när jag sökte information om professor Rabbén att det fanns ytterligare någon i hans samtid som bar samma namn. Men då det ingenstans ens antytts att han haft barn, och mitt fokus var professorn, så har jag inte tittat närmare på hans namne tidigare.

Sedan dess har jag uppmärksammat att Johan Rabbén d.y. föddes i Lund när professor Johan Rabbén d.ä. funnits där i ca 20 år varför jag kände att jag åtminstone skulle kontrollera hans ursprung. En annan samtida var Hans Rabbén som visade sig vara storebror till Johan d.y. Då ska man också veta att namnet Rabbén var mycket ovanligt och kan jämföras med mitt egna efternamn Sjöndin i användningsfrekvens. Båda dessa namn tillkom dessutom ungefär samtidigt (omkring 1797), Sjöndin i Hassela och Rabbén i Vasa som en förlängning av hans ursprungliga gårdsnamn Rabb.

När Hans och Johans föräldrar får sitt första barn, Johanna Maria f.18111025, bor de som hyresfolk i Publika Skolhuset (No 212) vilket motsvarar det som senare kallas Katedralskolan i Lund. Dopvittnen var Skolrektor Herr Magister Textorius, Handelsmannen Olof Wahlqvist, Philos. Magisteren Herr Magnus Bruzelius och Demoiselle Berg. Efter att ha fått ytterligare 3 barn, däribland Hans så flyttar familjen omkring 1820 till Västra Tullen (No 335), vid det som idag kallas Bantorget. Där föds 21 april 1821 Johan noterad Johannes.

I november 1824 dör fadern och ungefär vid samma tid lämnar Hans hemmet. Det är oklart var han befinner sig under ett par år men när han 1828 dyker upp i Tågarp, Västra Tommarp (i närheten av Trelleborg) uppges att han kommit från Lund med det nya namnet Hans Lund. Under vistelsen här där han även konfirmeras, är ytterligare 2 Bruzelius (jmfr dop ovan) inblandade, en auditeur och en prostinna. Auditeuren är sannolikt Ture Bruzelius till vilken han flyttar i Trelleborg 1829.

I Stångby (strax norr om Lund) uppges att Hans Persson! kommit från Trelleborg 1830. Det är helt klart att det är samma person då kompletta födelsedata angetts. Här förblir han i Vallkärra (samma pastorat), kallas lärdrängen Hans Lund, i ca 5 år hos smeden/hovslagaren Knut Ohlsson. När han lämnar Stångby/Vallkärra och flyttar 1835 till klensmeden Dreyer i Lund (No 75, kvarteret öster om Mårtenstorget) kallas han istället gesällen Hans Rabbén i inflyttningnotisen. Alltså samma ställe som professor Rabbén förmodligen bodde på under den tid han assisterade Munck af Rosenschöld.

Någon gång i intervallet 1830-35 stryks brodern Johan i husförhörslängden (sista närvaro vid 1833 års förhör). Han noteras sedan för nästkommande period 1836-43, som gossen Johannes Persson under en instrumentmakare Wallin, i samma fastighet som professor Rabbén fanns i åren innan (No 213 Stäket). Då professor Rabbén uppges komma till sin nästa kända adress 1838 kan dessa två ha funnits på samma ställe under ett par år.

Nästa tillfälle jag lyckats återfinna Johan är i slutet på 1841 i Lund. Då flyttar han enligt flyttlängd som instrumentmakargesällen Johan Persson Rabbén till Köpenhamn möjligen i sällskap med en tidigare studiekamrat i Stäket vid namn Gustaf Ahlbeck med samma titel. I juli 1842 kommer Johan till Norrköping (från Lund), kallas även här (filare) Johan Persson Rabbén, och vistas här ca ett år för att sedan flytta vidare till Kungsholmen i Stockholm.

Han hamnar 1843 i kvarteret Glasbruket på Kungsholmen som instrumentmakaregesäll Johan Rabbén hos kirurginstrumentmakaren Johan Albert Stille. 1845-47 vistas han i Ryssland förmodligen som gesäll. Utresan verkar ske via Karlskrona då han 25 juni 1844 noteras som utflyttad till brodern mästersmeden Hans där.

Vid återkomsten bosätter han sig en kortare tid i kvarteret Solvisaren för att sedan flytta till kv. Vindruvan båda på Kungsholmen och kallas kirurginstrumentmakargesäll Johan Rabén. Han är nu verksam i Stockholm mellan åren 1847 och 1851 när han flyttar till Uppsala, gifter sig, skaffar barn och etablerar sig där. Från dessa härstammar flertalet av de Rabén som hittas idag, bl.a. ena halvan i bokförlaget Rabén&Sjögren.

Om man tittar på övriga i den familj som Hans och Johan var en del av så har jag funnit 3 belägg för att namnet Ra(b)bén använts. Det första gäller då moder Karna som Hans nämner ”enkan Rabén” i en fullmakt daterad 1845 i samband med hennes död. Senare i en bouppteckning efter systern där hon kallas Kjersti Rabbén såväl i inledande text som i makarnas åtföljande testamente (avskrift) där det står ”född Rabbén” vilket inte var riktigt sant.

Denna utredning gör det i mina ögon sannolikt att professor Johan Rabbén på ett namnmässigt plan kan ses som ”pappa” till deras efternamn. När de började använda hans namn 1835 var han högst troligt känd av dessa. Hans hade sina första 7 levnadsår haft honom som närmaste granne. Hans lillebror Johan kan under en tid bott i samma fastighet som professorn. Johans yrkesval som kirurginstrumentmakare förefaller dessutom inspirerat av en läkare.

Vid denna tid var det fritt att välja efternamn med undantag av de adliga. Båda sönerna noteras Rabbén i 20-årsåldern. Hans blir sedemera öververkmästare i flottans verkstäder i Karlskrona. Han var gift men fick inga barn. Både Hans och Johan noteras vid de tidigaste tillfällena med dubbla b. Så småningom verkar det svaja lite fram och tillbaka för att sedan domineras av enkelt b. Detta kan möjligen ses som en naturlig skrivekonomisk utveckling när minnet av upphovet bleknar och det dessutom troligen inte påverkat uttalet. Sista noteringen med dubbla b förfaller vara i Uppsala vid samma tid som professorn dör i Dybäck.